GulaApor

Det har gått ett halvår efter operationen. 6 månader. Jag har testat att äta det mesta och jag kan också äta nästan allt. I rätt mängder. Jag klarar inte av att dricka oboy och jag kan inte äta mer än 4 rutor choklad (Marabou-liknande), för då behöver jag gå på toa omgående. Men det kan jag leva med.

 

Under vardagarna äter jag mellan 6-8 gånger per dag. Jag äter frukost när jag vaknar, sedan äter jag också oftast frukost på jobbet klockan 8. Vid 10 äter vi frukt och lunchen är runt 11.30. Sedan, beroende på vilken jobbtid jag har äter jag mellanmål kring 15 och middag cirka 2-3 timmar senare. Avslutar oftast med någon riskaka innan jag går och lägger mig för att klara natten. 

 

Jag väger nu 103,1 kg. Jag startade på en vikt av 137,5. Jag har alltså gått ner 34.4 kg och jag är än sålänge supernöjd. Jag går ner mellan 1-3 kg i veckan och huden hänger med hyfsat okej. Hjärnan gör det inte, för jag känner mig inte smalare. Även om folk runt omkring märker det och jag märker att mina kläder blir förstora, så vill jag inte riktigt förstå detta. Men det kommer nog igång där också. Jag känner mig lättare i kroppen. Jag kan gå långt utan att bli trött och jag har inte ont i benen eller fötterna som jag kunde ha för ett år sedan. Jag kan gå uppför trappor utan att dö och jag svettas inte som innan. Nu fryser jag snarare. 

 

Jag känner hunger och jag känner mättnad. Magen fungerar som den ska och allt känns verkligen bra. Jag hoppas jag slipper framtida komplikationer också. :-)

Lite till och från, har jag haft problem med nummer 2. Jag har vart förstoppad, men detta har löst sig med hjälp utav katrinplommonpuré som jag köpt i barnmat. Inte det godaste, men det duger. Min första mens efter operation var också hemsk. Det var en flodvåg som hette duga och det skrämde mig rejält. Andra mensen var likadan så jag gick till vårdcentralen och fick minipiller utskrivet. Även om jag helst inte vill äta extra hormoner, så  får det vara så för att slippa järn- och blodbrist.